28 nov. 2013

Organisationskulturen avgörande i förändringsprocesser


I Anneli Hanssons avhandling Arbete med skolutveckling – en potentiell gränszon mellan verksamheter, om ett treårigt IT-projekt i en svensk skola, får vi intressanta inblickar i skolan som organisation. Projektet gick ut på att integrera modern digital teknik på en 7-9-skola under loppet av tre år. Efter tre år hade inte ens hälften av skolans lärare integrerat den nya tekniken på något djupare plan i sin undervisning. Målen för projektet nåddes alltså inte…

Detta väcker tankar om många olika saker, men främst kanske om begreppet organisationskultur. Det tycks som om de beskrivna förändringarna inte omfattade kulturen, vilket innebär att de förblev krusningar på ytan.

Kulturbegreppet hjälper oss att förstå djupet och trögheten i de föreställningar som styr livet i en organisation. Någon har sagt att ”kulturen är för gruppen vad personligheten är för individen”. Organisationsforskaren och processkonsulten Edgar Schein definierar kultur på följande sätt:

Gruppens kultur utgörs av ett mönster av delade grundantaganden som gruppen lär sig när den löser sina problem och uppgifter. Lärandet uppstår när grundantaganden leder till framgång vilket i sin tur leder till att de överförs till nya medlemmar som det korrekta sättet att uppfatta, tänka och känna i relation till gruppens problem och uppgifter.

De grundantaganden som bygger upp kulturen handlar ofta om helt basala ting, som föreställningar om tid, människans natur och mänskligt beteende, samhällssyn, sanning, rättvisa m m. Grundantagandena är ofta omedvetna, och därmed svåra att arbeta med. Att angripa eller ifrågasätta dem vare sig det görs direkt eller indirekt, framkallar i princip alltid motstånd. Och detta motstånd går inte alltid att motivera rationellt, eftersom det bygger på omedvetna föreställningar.

Ur ett medarbetarperspektiv är kulturen alltid ”rätt”, det vill säga så länge den uppfyller de krav på ångestreduktion, kontroll och framgång som finns formulerade på medarbetarens egen inre agenda. Det är inte nödvändigtvis samma agenda som ledning eller uppdragsgivare jobbar efter. Hansson kommer fram till att det studerade projektet inte gav tid åt nödvändiga ”praxis-utmanande” samtal, vilket hade varit nödvändigt för att tränga djupare in i skolkulturen. Tyvärr ett alltför vanligt konstaterande…

20 nov. 2013

"Trojaner" strider om skolmarknaden i Tyskland


Digitaliseringen av skolan pågår med full kraft, i Sverige och i många andra länder. I Welt am Sonntag (20131117) skriver Benedikt Fuest om utvecklingen på den tyska skolmarknaden. Tre av IT-marknadens jättar – Microsoft, Apple och Google – håller för närvarande på att göra upp om inflytandet på den enorma tyska marknaden.

”Echte Trojaner” kallas jättarna i artikeln, med den underförstådda betydelsen att ”har vi väl släppt in dem så är vi för alltid i deras klor”. Äkta trojaner, till skillnad från ett litet virusangrepp får man anta…

Den uppenbara oron kan kanske kopplas till NSA-skandalens genomslag i Tyskland. Många tyskar är väldigt uppretade över det amerikanska förfarandet, inte minst ledande politiker som känner sig förrådda. Att amerikanska bolag nu håller på att etablera sig ordentligt i de tyska skolorna, är i det perspektivet förstås potentiellt bekymmersamt.

Men samtidigt behöver tyska skolor investera i ny teknik. Landet kommer långt ner på rankingen i aktuella undersökningar, när det gäller elevers tillgång till den senaste tekniken. Metoderna hos IT-jättarna är dock problematiska, enligt bland andra Martina Schmerr, ansvarig rådgivare på tyska lärarförbundet GEW. Det som lanseras som konferenser och utbildningar handlar i själva verket om tvivelaktiga metoder för att vinna marknadsandelar.

Lärare lockas med dyrbara fortbildningar på vistelseorter som är väl valda. Det märks en irriterad hållning hos flera av förbundsländernas ministerier, som tidningen har intervjuat. Är det förenligt med tyska lagar om bestickning, att ta emot företagens löftesrika paket? Tio av 16 förbundsländer som tidningen frågat, svarar nej, när det gäller Apples erbjudande.

Detta dilemma finns också i Sverige. Att en aktör gynnas otillbörligt är lätt att kritisera. Men hur allvarligt är det egentligen att en enskild leverantör tillåts dominera? Att göra sig beroende är ju aldrig särskilt hälsosamt. Kanske behöver vi skaffa oss en sund distans till verktygen och också bibehålla traditionella system för kommunikation och lärande, för säkerhet skull? Eller så är farhågorna överdrivna. Så dramatisk är kanske inte frågan om vilka tekniska lösningar man ska välja. Det går trots allt att växla spår, även om det naturligtvis kostar pengar.

Men låt oss också komma ihåg hur det gick för trojanerna. När grekerna väl hade tagit sig innanför Trojas murar, gjorde de processen kort med alla, män, kvinnor och barn. Utan förskoning. Lite läskigt är det allt…

12 nov. 2013

Är maktspelets mästare en förebild i ledarskapet?




Berlin är en stad där historien lever och kan upplevas i varje gathörn. Händelser och historiska människor med koppling till avgörande skeden i Europas historia pockar på uppmärksamhet.

Men "nationella hjältar" av traditionellt slag lyser dock med sin frånvaro, åtminstone vissa av dem. De senaste gångerna jag varit i Berlin har jag särskilt letat efter spår av "järnkanslern" - Otto von Bismarck. Men, det är i stora stycken förgäves....man hittar inte mycket. Jag vandrar uteslutande i kvarter som legat under DDR-regimen. Hjältarna är inte desamma... Inte ens i bokhandeln lyckas jag uppbringa något läsbart om honom. En tillfällighet kanske...

Den tyske järnkanslern Otto von Bismarck är känd som en hårdför och ytterst framgångsrik politisk ledare. Genom sin långvariga tjänsteperiod som ministerpresident under kung Wilhelm av Preussen och sedan rikskansler under kejsar Wilhelm I, utvecklades Tyskland till den ledande staten i Europa.

Under resans gång enades de tidigare splittrade tyska staterna i ett sammanhållet tyskt kejsardöme. Bismarck ledde denna process och stannade vid makten under nästan 30 år, från 1862 till 1890.

Mitt eget lite djupare möte med Bismarck (Jonathan Steinberg – Bismarck – ett liv ) bjöd på en del överraskningar. Jag hade en bild av en principfast och traditionell politiker. Istället möter jag i Steinbergs biografi en slug taktiker, som inte tvekar en sekund inför att förråda gamla allianser eller skifta politisk ideologi, om det gynnar hans och monarkins syften.

Kärnan och styrkan i hans ledarskap tycks vara just denna cyniska ombytlighet, parad med en fingertoppskänsla för att ”spela spelet”. Få andra kunde mäta sig med hans kompetens att bibehålla makten intakt, trots genomgripande samhällsförändringar som industrialisering och demokratisering. 
Till slut blev han helt enkelt oumbärlig för den sittande regenten, ingen kunde ta hans plats.

Är pragmatism den hållning som generellt leder till framgång i ledarskapet? Hur förhåller sig högt uppsatta ledare till sådant som ideologi, värdegrund, goda principer och sunda relationer? Är det något som måste offras för att bli kvar i toppen…?

6 nov. 2013

Sveriges skolor behöver starka ledare!




Förtroende och tillit tycks vara en bristvara i vårt utbildningssystem. Ett av de senaste tecknen levererades härom månaden i och med undersökningen av skolans styrsystem, som genomfördes av SNS utbildningskommission (kan laddas ner från SNS hemsida) som visar att många kommunpolitiker saknar förtroende för de rektorer som basar över de kommunala huvudmännens skolor. De saknar kompetens, tycker huvudmännen.

Bland rektorerna uppger hela 43 procent att politikerna saknar tillräcklig kompetens, medan 30 procent av politikerna anser att rektorerna inte är riktigt redo för att leda och utveckla skolan. Så många som hälften av rektorerna uppger att de saknar inflytande över viktiga skolbeslut gällande ekonomi och personal. Bara drygt tio procent av rektorerna anser att de kan påverka beslut i den politiska nämnden.

Matz Nilsson från skolledarförbundet kommenterar resultaten så här:

”Att kommunala skolpolitiker visar sig ha så lågt förtroende för rektors och förskolechefers möjligheter att leda sin verksamhet mot bättre resultat är mycket oroande.” (…) ”Det visar att avståndet mellan ansvariga politiker och skolans ledare blivit för långt.” (Skolledarförbundet)

Situationen är eufemistiskt uttryckt, ganska besvärlig. Men i själva verket bekräftas här bara bilden av utbildningssystemet som ideologiskt slagfält. Vi tycker och tänker väldigt olika om vad det ska vara till för och vad det ska leverera. Klyftan mellan verksamhet och politisk ledning och tjänstemannakår i kommunerna, har också varit synlig länge.

Skolfolket är dessutom – vilket måhända är värre – djupt oense om hur skolan egentligen fungerar. Från vissa håll hävdas att den negativa bilden av skolan är helt eller delvis konstruerad. Inte lätt för lekmän att förstå sig på detta…

Men att skolledare behöver känna förtroende och tillit från sina huvudmän, det är ganska enkelt att slå fast. Liksom att många rektorer behöver stöd och utvecklingsinsatser av olika slag. Ledare med mod och självförtroende, med en pedagogiskt klar vision och förutsättningar att driva sin linje – en nåd att stilla bedja om?

Utbildning på Kreta i vår?

Rekreera ditt ledarskap på Kreta! Jag erbjuder i vår för andra gången,  ett femdagarsprogram  om ledarskap och organisation i Lendas med omgivningar.

Detta sker i samarbete med LendasOasen som ordnar ett flertal utbildningar och kurser höst och vår på denna behagliga plats. Lendas ligger på Kretas sydkust, långt ifrån överexploaterade turistorter.

Vi bor på familjeägda pensionat och har våra genomgångar och samtal med Libyska havet som fond. Dessutom promenerar vi i omgivningarna, besöker närliggande byar och stränder.

Vi låter den grekiska historien och myten ledsaga och inspirera oss. Dagens Grekland bjuder förstås också på rika speglingsmöjligheter och reflektionsämnen: kulturens påverkarn på organisationers effektivitet exempelvis...

Vill du veta mer så kontakt mig direkt (lars.berglund@me.com) eller titta här.