5 feb. 2019

Grupputveckling - vägen till effektivitet och god hälsa

- Varför tror många chefer att en arbetsgrupp ska kunna prestera på topp från början?

- Varför pratas det så mycket om teambuilding, medan ingenting eller ganska lite görs för att förverkliga den?

- Hur kommer det sig att kunskapen om gruppdynamikens grundfakta är så dålig i många organisationer?

Vi kan ha olika uppfattningar om ovanstående, och våra verkligheter skiljer sig sannolikt åt. Men, vi tre konsulter som är engagerade i människors och organisationers utveckling, ställer oss ofta dessa frågor.

Lars, Helene, Anders


Alla som arbetar med eller i grupper, eller kanske har till uppgift att leda en grupp, måste hantera gruppdynamiska fenomen. Gruppdynamik är helt enkelt det system av relationer som finns mellan medlemmarna i en grupp och som ibland verkar så att gruppen blir mer produktiv och ibland så att den blir mindre produktiv. Gruppmedlemmarna påverkar varandra, på gott och ont. Gruppen kanaliserar sin energi mer eller mindre i hårt arbete, mer eller mindre i interna uppgörelser, förhandlingar och diverse flyktbeteenden.

Det finns många goda skäl att investera tid och energi i att utveckla organisationens arbetsgrupper. Det primära skälet är förstås effektivitet: välfungerande grupper är helt enkelt mer produktiva. Men ett annat argument blir allt intressantare i takt med arbetslivets ökande krav: välfungerande grupper med ett öppet och konstruktivt samtalsklimat gör människor glada och friska. Hälsoargumentet är ofta förbisett, och av allt större betydelse.

Vår tids chefer behöver ha en klar bild av medarbetarnas hälsa, motivation och känsla av mening. Men av ännu större betydelse är sannolikt medarbetarnas kunskap om gruppdynamik.

Vi har funnit att GDQ (Group development questionnaire) är en utmärkt metod för att komma igång med gruppens utveckling. Analysinstrumentet bygger på Susan Wheelans välkända forskning, och är snabbt och enkelt att ta i bruk. Grupper som vill utvecklas får genom denna självvärderingsmetod snabbt ett bra underlag för att gå vidare. Wheelans modell är enkel och jordnära och alla i gruppen kan bidra, utan stora ansträngningar eller udda teambuilding-aktiviteter av olika slag.

God grupputveckling kommer av tydliga ramar och en tydlig målbild, konstruktiva samtal om arbetsmetoder och beslutsfattande. Att förstå detta samt att grupputveckling sällan är konfliktfri, hör till den grundläggande kunskapen om gruppdynamik, en kunskap som alla grupper har glädje och nytta av.

Vi som skriver detta planerar för närvarande ett dialogseminarium i ämnet någonstans i Malmö. Är du intresserad att få information om denna träff noterar vi dig gärna! Vi går igenom grunderna i verktyget och teorin, samt reflekterar tillsammans om grupputvecklingens hinder och möjligheter. Hör av dig till…


Lars Berglund          Helené Weise-Palmlund          Anders Henriksson    

lars.berglund@me.com           helene.weise-palmlund@iturnab.se              svenandershenriksson@gmail.com                                                                                           






27 nov. 2018

Mot ett tillitsbaserat ledarskap

Är tillitsbaserad styrning ett legitimt alternativ när verksamhetens resultat brister? Detta var en av många viktiga frågor som diskuterades på gårdagens Arena för skolsamtal, på Studio i Malmö. Temat för träffen var Tillitsdelegationens slutbetänkande - hinder och möjligheter för skolan.

Initiativet till denna samtalsserie står undertecknad och min kollega Lotta Kårlind för.

Samtal och dialog följde på en intressant inledning av Matz Nilsson, ordförande i Sveriges skolledarförbund. Matz har suttit med i referensgruppen för Tillitsdelegationen, som avgav sitt slutbetänkande i somras. Matz redogjorde bland annat för de "tillitsglapp" som hans förbund kunnat se mycket tydligt i sina enkätundersökningar.

Tilliten brister framför allt mellan skolledarnivån och den politiska nivån hos de kommunala skolhuvudmännen. Styrsystemet fungerar inte adekvat och rörligheten bland landets skolledare är hög. I genomsnitt stannar en skolledare på sin tjänst så kort tid som tre år, berättade Matz. Det är enligt initierad skolforskning alldeles för kort tid för att ledarskapet ska ha en chans att lämna några spår i organisationen.

Detta är dock bara ett symptom av många, av bristande tillit och professionellt ansvarstagande inom välfärdssektorn. Vi var eniga om att det är mycket som behöver förändras och alla är nyfiket förväntansfulla över vad Tillitsdelegationens slutsatser kommer att leda till.

Övriga deltagare i dialogen var rektorer, chefer inom den kommunala skolsektorn och myndighetsrepresentanter.  Tack alla för ert engagemang och bidrag till samtalet!

Fler samtal följer snart i serien Arena för skolsamtal, närmast den 24 januari 2019. Hör av dig om du är nyfiken!


7 nov. 2018

Om den rådande tilliten

Tillit tycks vara en bristvara på flera ställen för närvarande. I det amerikanska samhället har den politiska polariseringen ökat väldigt, rapporteras det i samband med mellanårsvalet. Den svenska regeringsbildningsprocessen tyder knappast på någon högre grad av tillit mellan de svenska riksdagspartierna. I det senare fallet tycks också tilliten till den parlamentariska demokratin ha minskat, i och med alla låsningar, fixeringar och principiella hållningar, som det rapporteras om i ett aldrig sinande flöde. Det känns bekymmersamt.

Ämnet tillit är omdiskuterat sen länge. Robert Putnams bok Den ensamme bowlaren från år 2000, var en milstolpe. Den beskriver hur det sociala kapitalet i USA har minskat konstant sedan 1950-talet. Än så länge kan man inte säga detsamma om Tillitsdelegationens slutbetänkande från i somras (Med tillit växer handlingsutrymmet), men i efterhand kan denna lilla skrift, eller hela detta nådens år 2018 kanske också betraktas som en milstolpe, i utvecklingen av den svenska tilliten.

Tillit är en nödvändig faktor i alla samhällen, grupper och organisationer. Saknas den helt, är det inte mycket som fungerar. Så långt är det enkelt. Graden av tillit som måste råda för att det ska fungera hjälpligt, är dock mycket svår att definiera.

Behovet av tillit ökar sannolikt i en orolig tid av stora förändringar. Vi lever väl i en sådan tid, eller hur? Osvuret är bäst, eftersom varje generation - och vi kan blicka ganska långt bakåt i tiden för detta - nog har upplevt det så. Globalisering, digitalisering, robotisering och politisk polarisering - tycks i alla fall tala sitt tydliga språk: det är mycket nu.

Tilliten i Sverige är starkare än i flertalet andra jämförbara länder. Det har forskarna sagt under lång tid. Frågan är förstås om det varar. Tilliten till och i de svenska välfärdsorganisationerna har vacklat ganska länge nu. Det bör vara en enkel slutsats med tanke på senare års krissituation för skola, sjukvård, polis, försvar m m.

Tillitsdelegationens uppdrag gick ut på att undersöka om det går att styra välfärdssektorn med större betoning på tillit och förtroende för dess professioner, och därmed med mindre detaljstyrning och färre regler.

Att regeringen (den förra, nu avgångna) tar på sig en del av ansvaret för bristerna i välfärdssektorn via de styrmodeller som använts, är positivt. Vi får se om det finns kraft och vilja att förändra något på riktigt. I så fall kan säkert tilliten växa.

Mer om detta följer...