Är du lycklig idag?

När jag återigen bläddrar i Sonya Lyubomirskys uppskattade bok om lycka - Lyckans verktyg - en vetenskaplig guide till lycka (Natur och Kultur, 2008) - slås jag av hur snabbt trenderna avlöser varandra i de massmediala rum där mål och mening i våra liv diskuteras flitigt. Dessa dagar får vi läsa ganska mycket om träning och bantning, till synes eviga ämnen, och lite mindre om lyckostrategier. Ämnet ”peakade” för ett par år sedan då det kom ut en formlig störtflod av böcker. Några står i min bokhylla: Om lycka, Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra, etc.

Hursomhelst,  Sonya Lyobomirskis bok om subjektivt välbefinnande i teori och praktik, är fortfarande det bästa jag läst på området. Lyubomirsky är professor och forskare vid UCLA. Hon har en klädsamt distanserad och strikt vetenskaplig blick på ämnet, och redovisar forskningsrön och tipsar om bevisligen framgångsrika metoder. Hon avlivar också ett antal lyckomyter, som att

1.    Lyckan är något man finner

2.    Vägen till lycka är att förändra sina levnadsomständigheter

3.    Antingen är man lycklig eller så är man det inte.

Hon skönmålar inte heller på något sätt. En av bokens centrala teser är att nivån på det vi kallar subjektivt välbefinnande (lycka i vardagligt tal), är möjligt att påverka till 40 procent genom aktiva handlingar. I övrigt är vi fast i genetiskt betingade förhållanden (50%) samt i yttre levnadsomständigheter (10%). Det senare påverkar alltså ganska lite, enligt Lyobomirsky. Detta betyder att inkomst, bostadsförhållanden, innehav av bil eller andra dyra ägodelar, spelar en blygsam roll i jakten på lyckan, något som brukar förvåna vissa människor. Men så är det och det finns, som man säger, vetenskap på det. 

Förklaringen stavas habituering, helt enkelt. Du vänjer dig snabbt vid nya levnadsomständigheter, tar dem för självklara varvid du är tillbaka på ruta ett. Hela 50 procent avgörs alltså av gener. Du är predisponerad att inta en högre eller lägre nivå av välbefinnande. Det betyder att vissa människor för det mesta är ganska tillfreds medan andra mestadels är tämligen miserabla.

Huruvida du betraktar 40 procent som mycket eller lite, avgörs väl också då av din genetiska grundstomme. Såpass mycket kan du i alla fall påverka genom aktiva val, och Lyubomirsky har arrangerat dina möjligheter i tolv olika program, så kallade lyckostrategier. Här bör finnas nåt för alla. De listas i tur och ordning:

1. Att uttrycka tacksamhet

2. Att vara optimistisk och tänka positivt

3. Att undvika grubblerier och att sluta jämföra sig med andra

4. Att göra snälla saker

5. Att vårda sina relationer

6. Att lära sig härda ut

7. Att lära sig förlåta

8. Att sträva efter flow

9. Att njuta av livet

10. Att sätta upp nya mål

11. Att utöva religion och andlighet

12. Att ta hand om kroppen – meditation, motion, att bete sig som en lycklig människa

 Lyubomirsky levererar övningar och uppgifter för var och en av dessa, övningar som alla är testade i vetenskaplig form. Hon varnar dock för att inget av detta är lättköpt, det kräver ihärdighet om det ska ge någon varaktig effekt. Hon är också avväpnande då hon själv tycker att många av övningarna känns rätt "töntiga" att genomföra eller ens att prata om. För den som är känslig för sådant är dock budskapet entydigt: töntigt funkar!

Viktigt är också att de valda metoderna samspelar med din personlighet. Det är knappast lämpligt för en tänkare och bokmal som undertecknad att välja att ”ta hand om min kropp”, även om det skulle framkalla högljudda hurrarop från alla möjliga håll. Jag förvånas ibland över hur vänner och bekanta månar om min fysiska hälsa. Jag är inte heller bra på att ”sätta upp mål och sträva dit”, även om jag faktiskt övat på detta i ett par omgångar. Nej, hellre ger jag mig då på att ”sträva efter flow” eller att ”uttrycka tacksamhet”. Nummer tre, ”att undvika grubblerier och sluta jämföra sig med andra” har jag en medfödd begåvning för så den är redan avklarad. 

Om du nu som läser detta tolkar min lätt ironiska ton som att jag föraktar ämnet och hela hajpen kring lyckoforskningen och den positiva psykologin, så får jag be om ursäkt. Jag tycker att ämnet är intressant och viktigt, men samtidigt att det förtjänar ett visst inslag av kritisk distans. Det finns många som vill tjäna pengar på människors oro, frustrationer och - olycka. Läs Lyubomirskys bok så rustas du både med kunskap, metodik och en god nypa salt, vilket du kommer att behöva på din strävsamma väg mot lyckan.