23 sep. 2014

Slutet för en skola som vi känner igen

Artikeln Digitaliseringen av skolan (i Gleerups nya bok Interaktiva medier och lärandemiljöer, 2014) sammanfattar artikelförfattaren Stefan Pålsson (känd ”omvärldsbloggare” på Skolverket) några av de senaste årens viktigaste trender när det gäller skolan och teknikutvecklingen.

Artikeln avslutas med en fråga: ”Men vad krävs för att kursändringen ska bli möjlig?” Han efterlyser en kursändring som innebär en mer samlad pedagogisk utveckling som tar vara på teknikens möjligheter, över hela landet.

Bakgrunden är oron över att utvecklingen är ojämn. I många skolor och hos många huvudmän pågår en intensiv och kreativ utveckling av arbetsformer, där tekniken och det nya medie- och informationslandskapet tas tillvara. Men, och det är bekymret, i många miljöer sker inte mycket alls. Det tycks som om digitaliseringen bidrar till att öka skillnaderna i skolsystemet och hotar därmed något av det viktigaste i vårt skolsystem: likvärdigheten.

Detta är Pålssons slutkläm i en informativ artikel som kommenterar en rad andra aktuella fenomen såsom ”det utvidgade kollegiet”, skolbibliotekens roll, öppen och länkad data, medie- och informationskunnighet m m.

Pålsson redovisar förtjänstfullt hur resonemangen förs, både nationellt och internationellt och pekar ut några komplicerande omständigheter. Till det mest intressanta i Pålssons sammanfattning hör några av synpunkterna från OECDs stora projekt, New Millennium Learners, som pågick från 2007 till 2010.

En central slutsats är att digital hårdvara och digitala medier inte enbart är verktyg som ska integreras i den traditionella skolan. Det beror på att det rör sig om systemförändrande krafter och det måste både beslutsfattare och medborgare bli medvetna om.

Det slår mig att det kanske är på det viset, att vare sig de mest teknikvurmande bland pedagoger och övrigt skolfolk, eller de som av olika skäl föredrar att skynda lite långsamt med teknikutvecklingen, riktigt har förstått vilken potential digitaliseringen har. Då menar jag inte pedagogiska möjligheter i första hand, de börjar vi trots allt bli välbekanta med. Nej, det är de oförutsedda och till och med oönskade systempåverkande effekterna av digitaliseringen vi behöver analysera och förstå djupare. 


Det finns förstås anledning att ta en mycket grundläggande fråga på allvar: Kommer teknikutvecklingen innebära att det nationella skolsystem som vi vant oss vid under 170 år, förändras till något helt annat?


1 kommentar: