Hur mogen är din grupp? Om GDQ och gruppdynamiken

Alla som arbetar med eller i grupper, eller kanske har till uppgift att leda en grupp, måste hantera gruppdynamiska fenomen. Gruppdynamik är helt enkelt det system av relationer som finns mellan medlemmarna i en grupp och som ibland verkar så att gruppen blir mer produktiv och ibland så att den blir mindre produktiv. Gruppmedlemmarna påverkar helt enkelt varandra, på gott och ont. Gruppen kanaliserar sin energi mer eller mindre i hårt arbete, mer eller mindre i interna uppgörelser, förhandlingar och diverse flyktbeteenden. Vi har alla varit med om detta och är alla mer eller mindre bra på att hantera det.

I många professionella sammanhang är gruppdynamik vardagsmat, och inget som är problematiskt att prata om. I andra miljöer kan gruppdynamiska fenomen vara tabubelagda, sopade under mattan. Liksom all feedback kan gruppdynamiska observationer som återkopplas till en grupp väcka genans eller försvar. Också chefer och ledare kan ibland förneka gruppdynamiska fakta, eftersom deras avslöjande blir hotfullt på ett eller annat sätt. En viktig gruppdynamisk aspekt är exempelvis makt (vem bestämmer? vem har sista ordet?), vilket förstås kan vara känslig materia.

En av de vanligaste modellerna för grupputveckling är den så kallade FIRO-modellen. Men på senare år har en variant och vidareutveckling av denna, med tydliga inslag från andra gruppteorier, vunnit allt mer mark.

Det handlar om Susan Wheelans grupputvecklingsteori IMGD (The integrative model for group development) och analysverktyget GDQ (Group Development Questionnaire). Precis som i FIRO har vi här att göra med en stadieteori. Idéen är alltså att grupper genomgår vissa stadier i sin utveckling, från ett tillstånd till ett annat. Grupper utvecklas från ett omoget och inte så produktivt tillstånd till ”högre” nivåer av större effektvitet och produktivitet. Många gånger fortlöper denna utveckling av sig själv. I andra fall händer inte särskilt mycket, gruppen kvarstår som en ganska omogen, ineffektiv grupp.

Byte av eller ett nytillskott av medlemmar, dåliga förutsättningar beträffande styrning, mål och resurser kan missgynna gruppens utveckling, medan tydliga mål och tydliga roller brukar gynna utvecklingen.

Teorin har testats i en rad forskningssammanhang, där Wheelan varit drivande i många år. Exempel på resultat som påvisats är att grupper i högre stadier

- Har nöjdare kunder och chefer inom tjänstesektorn

- Har fler överlevande patienter inom intensivvården

- Har elever som presterar bättre på nationella prov i skolan

Detta jämfört med grupper i lägre stadier. Analysverktyget bygger på ett observationssystem som kategoriserar gruppers kommunikativa beteende. Gruppers kommunikation skiljer sig åt beroende på stadium.

GDQ är ett utvecklingsverktyg som kan och bör användas av grupper som är nyfikna på sin egen utveckling, produktivitet och effektvitet – och som vill bli bättre! Om inte detta förefaller attraktivt – eller nödvändigt – finns det liten eller ingen anledning att göra analysen.

En sak står helt klar: det finns mycket att vinna på en positiv grupputveckling. De första stegen är heller inte svåra att ta. Att besitta grundläggande kunskap om gruppers utveckling räcker ganska långt, visar Wheelans forskning.