Walk and talk i Köpenhamn II

Under våren 2018 arrangerar jag - som tidigare sagts - en serie nya walk-and-talks för ledningsgrupper, team och arbetslag som är på jakt efter stimulans och utvecklingsimpulser. Samtidigt ger oss promenaden en kulturhistorisk inblick i Nordens trevligaste storstad. 

Den första promenaden på temat ledarskap läser du om här! 

Promenad nummer två är en variant på ett tema jag jobbat med i många år: Kierkegaard som ledare och coach. Søren Aabye Kierkeggaard är känd som Nordens viktigaste filosof och grundare av den moderna existentialismen. Som modern människa med lite djupare tankar om tillvarons och det mänskligas grundvillkor kommer man knappast förbi honom.

Under promenaden besöker vi några av de (många) platser som vi förknippar med denne inbitne köpenhamnare. Vi tar under tiden upp tankar hos Kierkegaard som rör självkännedom, personlig utveckling och coaching. Även om Kierkegaard inte använde detta trendiga begrepp arbetade han i hög grad i rollen. Det finns fog för att hävda följande: utan Kierkegaard ingen coaching-trend av dagens snitt.

Låter detta som en bra utvecklingsinsats för dig och din grupp så hör av dig så diskuterar vi formerna. Är du intresserad av aktiviteter som denna som privatperson får du gärna ta en titt på Tertulia travels hemsida här.

Walk and talk i Köpenhamn I

Under våren 2018 arrangerar jag en serie nya walk-and-talks för ledningsgrupper, team och arbetslag som är på jakt efter stimulans och utvecklingsimpulser. Samtidigt ger oss promenaden en kulturhistorisk inblick i Nordens trevligaste storstad. 

Först ut är en promenad på temat ledarskap. Under rubriken Ledarskapets grundbegrepp undersöker vi några aspekter på ämnet ledarskap, organisation och strategi, av vilka flertalet behandlades utförligt av en numera ganska bortglömd preussare: Helmut von Moltke. 

Denna man utvecklades till en av de mest inflytelserika tänkare - och utövare av praktiskt ledarskap - i Europa under 1800-talet. Han gjorde en lysande karriär i först den preussiska och senare i det enade Tysklands krigsmakt. 

Han har formulerat principer för gott ledarskap och för det strategiska tänkandet som är väl värda att reflektera över idag. Vad är ledarskap? Hur utvecklas detta inom ramen för ett utbildningsprogram? Vilka egenskaper besitter en ideal ledare? Moltke och människorna i hans verksamhet gav sig i kast med alla de frågor som vi som bäst brottas med i vår tid.

Faktum är att Moltke tillbringade flera år av sin uppväxt i den danska huvudstaden. Under promenaden besöker vi några platser som vi förknippar med honom och denna tid.

Låter detta som en bra utvecklingsinsats för dig och din grupp så hör av dig så diskuterar vi formerna. Är du intresserad av aktiviteter som denna som privatperson får du gärna ta en titt på Tertulia travels hemsda här! 

Nya positiva resultat om svensk skola - PIRLS

Svenska fjärdeklassare presterar bra i den senaste PIRLS-undersökningen - om läsförmånga - som presenterades idag. Dagens resultat är glädjande för den svenska skolan, och ett tecken på att den växande insikten om läsförmågans stora betydelse har haft effekt. De svenska resultaten är bättre än sist, och faktiskt tillbaka på den nivå som gällde år 2001 då mätningen gjordes första gången.

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson var påfallande nöjd idag på presskonferensen, och det finns onekligen goda skäl till det. Han tackar svenska lärare och elever som jobbat hårt med detta. Han pekar också på att det är fjärde gången i rad som svenska elever presterar bättre än tidigare. Fyra olika internationella studier visar alltså på förbättrade svenska resultat. Det får Fredriksson att nu vilja ta bort krisstämpeln från den svenska skolan. Vi kan nog vara säkra på att alla inte är helt lugnade trots allt.

Men på PIRLS ligger vi alltså återigen i de högre skikten, om än inte i topp av de deltagande länderna som 2001. Vårt resultat är högre än både EU-genomsnittet och det för OECD. Sju länder presterar bättre, bland andra Finland, föga förvånande. Glädjande är att faktaläsning fungerar lika bra som skönlitterär läsning, till skillnad från tidigare. Fortfarande finns skillnader i resultat beroende på graden av stöd hemifrån. Flickor presterar bättre än pojkar, ett faktum som börjar se ut som en naturlag.

Följande framgångsfaktorer är värda att uppehålla sig vid, enligt Skolverket och Peter Fredriksson:

- kompetenta och duktiga lärare
- rektorer som ser till att resultat följs upp och att lärare kan lära av varandra
- elever som gör sitt - hård träning ger läsfärdighet
- ansvarstagande föräldrar - läs- och språkutveckling sker i hög grad i hemmet
- en bra grund i förskolans språkutvecklande arbete
- Skolverkets stödinsatser, exempelvis Läslyftet

Fredriksson lyfter också en del orosmoln:

- intresset för litteratur är svagt hos eleverna - svagast av alla deltagande länder
- föräldrars intresse för litteratur är svagt
- skillnaden mellan flickor och pojkar kvarstår
- skillnader i social bakgrund kvarstår

Kvaliteten i undervisningen har höjts, slår Fredriksson fast. Det inns ingen anledning att tvivla på detta. Men vi som trots dagens redovisning är bekymrade över utvecklingen av svensk skola pekar samtidigt på nedanstående, som bara delvis berörs av generaldirektören idag:

- Samhällets svaga intresse för bokläsning och läsning av längre texter över huvud taget - idealbildningens betydelse
- den allt svårare lärarbristen
- hårt pressade rektorer och svårigheten att rekrytera skolledare som orkar dra det tunga lasset
- teknikutvecklingen som gör många allt mer beroende av och fokuserade på "apparaterna"
- gamla mönster av att läsförmånga avtar med åren, dvs skolans oförmåga att öka krav, förväntningar och utvecklingsstöd beträffande elevers läs- och språkutveckling högre upp i systemet

Trots detta, finns det utrymme för glädje idag!